Den där natten som aldrig försvinner

Ibland kryper minnena av den där natten fram. Varje gång önskar jag att "Eternal Sunshine Of The Spotless Mind" var verklig. Att det skulle gå att radera ut enskilda människor från minnet. Totalt. Så skulle det slippa göra så ont. För hur mycket jag än önskar att han kunde vara en del av mitt liv, så kommer jag aldrig att ge honom den möjligheten igen.

Vill bara få bort det sista så jag slipper sakna honom. Få bort minnena. För att förneka hans existens fungerar inte, då fragment finns kvar i bakhuvudet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0